När man talar om hibiskuste avser man vanligen ett slags örtte som görs på de torkade foderbladen från blommor av arten Hibiscus sabdariffa. På svenska heter denna art rosellhibiskus.

Hibiskuste dricks både varmt och kallt, och smaken påminner lite om tranbärsdricka.

Rosellhibiskus är en perenn ört, men i vissa områden existerar den bara som ettårig växt. Dess exakta ursprung är oklart, men troligen är den hemmahörandes i delar av tropiska Afrika och Sydostasien. Idag är Kina och Thailand de två länder som odlar och exporterar mest rosellhibiskus, men bland de riktiga konässörerna brukar rosellhibiskus från Sudan och Nigeria rankas högre vad gäller kvalité. Exempel på andra länder där det sker en förhållandevis stor odling av rosellhibiskus är Egypten, Tanzania, Mali, Mexiko och Jamaica men från dessa länder är exporten inte särskilt omfattande utan väldigt mycket går till de lokala marknaderna. I Indien odlas rosellhibiskus inte huvudsakligen för att göra drycker utan för sina fibrer.

Hibiskusteer runt om i världen

Västra och centrala Afrika

Hibiskuste är mycket populärt i stora delar av västra och centrala Afrika, inklusive Senegal där hibiskuste räknas som landets nationaldryck. I dessa delar av Afrika är det vanligt att både färdigt te och torkade foderblad säljs på marknader, och det är populärt att smaksätta hibiskustet med mynta eller ingefära (särskilt i västra Afrika).

Nordafrika

I vissa delar av norra Afrika, inklusive Egypten och Sudan, dricks ett hibiskuste som kallas karkadé. Det kan serveras varmt eller kallt, och på bröllop brukar man skåla i karkadé.

Thailand

I Thailand serveras hibiskuste vanligen kylt med isbitar, och det är brukligt att tillsätta en hel del socker. På marknader och utanför skolor brukar det finns försäljare som säljer hibiskuste i plastpåsar.

Europa

I Europa är det framförallt i Italien som man dricker hibiskuste. Det brukar serveras varmt, med socker och citronjuice. På italienska kallas det carcadé. Hibiskuste fick ett uppsving i landet under en period av 1930-talet då det var svårt att få tag på vanligt te (Camellia sinensis) i Italien på grund av de internationella sanktioner som riktades mot landet under kriget mot Abyssinien / Etiopien.

Engelskspråkiga karibien

I engelskspråkiga delar av Karibien kallas hibiskuste för sorrel. Här dricks sorrel året runt, men det är extra populärt kring jul, gärna kryddat med kryddnejlika och kanel. En drink gjort på kylt hibiskuste och ljus rom är också vanligt förekommande.

I Trinidad & Tobago finns ett bryggeri som säljer Sorrel Shandy, en kombination av öl och sorrel.

Norra Latinamerika

Hibiskuste är en vanlig dryck i de norra delarna av Latinamerika, och hos den latinamerikanska diasporan som kommer från denna region. På spanska förekommer flera namn på drycken, bland annat Agua de flor de Jamaica och Agua de Jamaica. En vanlig tillredningsmetod är att koka upp vatten och sedan låta foderbladen dra i det tillsammas med ingefära. Därefter silar man drycken innan den serveras. Exempel på vanliga tillsatser är socker, kryddnejlika och muskotnöt.